Spårbyte för Ludvika

Valet möblerade om den politiska kartan i Ludvika. M ökade med ett mandat till 10 fullmäktige ledamöter och konsoliderade därmed sin ställning. Väljarna har uppskattat vårt valprogram med en Välfungerande Vardag för Ludvikas invånare. Vår konstruktiva  kritik, där jag varit mycket aktiv, map. S bristande hanteringen av ett antal investeringsprojekt har också bidragit till att försvaga S kommunala "regeringsduglighet". Den tidigare S+V majoriteten fortsatte därmed sin kräftgång från de föregående valen. S mönstrar nu endast 17 mandat.

Valet introducerade också en osäkerhet genom SD växt till 7 mandat utan att presentera mer än 5 kandidatnamn. Under aktuell mandatperiod visade SD mycket begränsad aktivitet.

Nu förväntar sig väljarna att M använder sina mandat för att förändra och styra in Ludvika på nya spår. Viktiga kommunala områden där M skall fokusera är:
* förbättra kvalitet i förskola, grundskola och gymnasium
* valfrihet i äldreomsorg och trygghetsboende
* avsevärt förbättrat småföretagsklimat

Jag kommer också att arbeta för att positionera Ludvika som en föregångskommun inom det "nya energi Sverige" som ställs för att uppnå Sveriges klimatmål. Produktionssidan är mycket positiv. Ludvika är självförsörjande på förnyelsebar energi VB Kraft  (vattenkraft), VB Energi (fjärrvärme) och Stena Fjällberget (vind). Nu skall konsumtionssidan förändras.

Allt kan genomföras om det politiska ledarskapet blir tydligt i nämnder och KS och därmed effektivt stödjer förvaltningarna.

Nu börjar arbetet för en Välfungerande Vardag i Ludvika!

Resultat av fullmäktigearbete - Sunnansjö förskola



Fullmäktige beslutar 30 september 2013 om återuppbyggnad av Sunnansjö förskola

Fullsatt på Ludvika Fullmäktige vid beslut om Sunnansjö förskola

Ett av de bästa besluten som jag medverkat i Ludvika Kommunfullmäktige är besluta att bygga upp den nedbrunna förskolan i Sunnansjö. Det ger Sunnansjö barnen en mycket bra skolmiljö och bästa försutsättningar för en bra utbildningsstart i livet.

Jag jobbade sedan den tragiska branden i oktober 2013 för att förskolan skulle byggas upp igen. Den S-styrda majoriteten ville i stället hysa in förskolan tillsammans med äldreboendet Solgärde. Efter jag besökt och sett den unika skolmiljön blev jag helt övertygad om vikten att ha en integrerad miljö som inkluderade förskola, årskurs 1-6 samt fritidsverksamhet

Jag var i kontakt med Sunnansjö byalag var mycket aktiva och jobbade fram underlag för återuppbyggnad. Kommuns förvaltning var parallellt under S-styre helt inriktade på att bygga om äldreboendet. Kommunen utredde i praktiken inte alternativet med återuppbyggnad. Succesivt skapades en politisk majoritet för ett framgångsrikt förslag som slutligen fällde S proposition om förskola i äldreboende. Kommunfullmäktige beslöt att återuppbygga förskolan,

Resultat av Fullmäktigearbete - Ett vackrare Ludvika

Jag har under aktuella valperioden jobbat för att få bort den farliga och fula Wing-Wa fastigheten vid Valhallavägen.

 

Jag ställde ett antal interpellationer och debatterade i Ludvika kommunfullmäktige för att kommunen skull vidta åtgärder för att huset revs och marken återställdes. Majoritetens respons var inledningsvis mycket avvaktande. Men jag var envis och fortsatte min kampanj. Jag fick under hösten 2013 framgång och i början av 2014 revs huset. Samtidigt revs ett antal förfallna hyresfastigheter (de så kallade HSB husen) i Grängesberg

Nu är en farlig byggnation avlägsnad. Marken är återställd. Nu finns en vacker grön kulle där tidigare ett fult hus fanns. Jag blev uppmärksammad för mitt fullmäktigearbete och blev nominerad till Ludvikas skönhetspris. Det är roligt att få denna respons från väljarna.

Den återställda Wing-Wa tomten 2014

Den förfallna Wing-Wa fastigheten hösten 2013

Men de verkliga vinnarna är naturligtvis Ludvikas invånare och förbipasserande som har fått en vackrare Valhallaväg.

Om erfarenheter från Östersund används i Ludvika

Infört i Ludvika skulle Vård och Omsorgsnämndens underskott elimineras om Ludvika använder de erfarenheter som Östersunds kommun gör från två närliggande äldreboenden i Torvalla. 

Som jag skrev i bloggen den 7 september finns två äldreboenden i stadsdelen Torhaga Östersund. Skogsbruksvägen 133 drivs av Vardaga medan Skogsbruksvägen 131 drivs i kommunens regi. Eftersom de båda boendena är identiskt lika ger de en unik möjlighet för en jämförande studie. Det man tittar på är kvalitet, arbetsvillkor och ekonomi.

Nordic Healthcare Group från Karolinska Institutet genomför studien. Första delrapporten visar att de två olika driftformerna håller lika god kvalitet och har liknande arbetsvillkor. Däremot har utför Vardaga uppdraget till 18% lägre kostnad.

Huvudorsak står att finna i att Vardagas schemaläggningen har en tydligare utgångspunkt och följsamhet efter brukarnas vårdbehov. Bemanningsnivåerna stäms regelbundet av och anpassas efter förändrade behov. Vardaga har ett mer utvecklat mindre arbetskrävande administrativt stöd för t.ex. uppföljning och rapportering.

Ludvika har ett tiotal äldreboenden som har en årlig kostnad på 195 MSEK som samtliga drivs i egen regi, dvs Ludvika kommun. Antag att hälften av dessa äldreboenden drevs av andra vårdföretag eller kollektiv. Den andra hälften skulle fortfarande drivas av Ludvika kommun i egen regi. Ludvika har då en möjlighet att reducera sin kostnad med omkring 15 MSEK (1/2* 195 MSEK*18%). 

Då är inte effektiviseringseffekter på kvarvarande boenden i egen regi medräknat. Vård och omsorgsnämnden i Ludvika har 2014 en prognos på ett totalt budgetöverskridande med 14,5 MSEK, dvs lika mycket som den alternativa driftformen skulle spara.

Alliansen vill att Ludvika kommun använder Lagen om Valfrihetssystem av lättbegripliga skäl ovan.

Privat äldreboende effektivt med kvalitet i Östersund

Samma kvalitet men olika kostnad i stadsdelen Torvalla i Östersund

Östersunds kommun gör nu en studie på två äldreboenden i Torvalla. Ett drivs i kommunens regi och det andra i drivs av Vardaga. Studien genomförs av Nordic Healthcare Group som är knutet till Karolinska Institutet. Studien startade i januari 2014 och pågår i ett år fram till december. Den första delrapporten som täcker perioden januari – april 2014 publicerades i augusti.

Den jämförande studien täcker kvalitet, arbetsvillkor och ekonomi. Delrapporten visar att de två olika driftformerna håller lika god kvalitet och har liknande arbetsvillkor. Däremot har håller Vardaga en lägre kostnad. 

Vardagas schemaläggningen har en tydligare utgångspunkt och följsamhet efter brukarnas vårdbehov. Bemanningsnivåerna stäms regelbundet av och anpassas efter förändrade behov. Vardaga verkar ha ett mer utvecklat stöd från ledningen och företaget som förverkligas i system för kvalitetsledning, bemanning och schemaläggning. Det gäller också stöd med exempelvis rutinbeskrivningar, utbildning, IT, uppföljning och rapportering.

Det finns ingen skillnad på hur nöjda de boende är i de två husen. Det framgår av den enkät som de boende besvarat själva eller med hjälp av anhöriga.  För några specifika frågor framkom dock skillnader. De boende i kommunens boende är nöjdare med maten och med möjligheten till sjukgymnastik. De boende på Vardagas boende tycker det är lättare att få kontakt med läkaren.

 Vardaga lever bättre upp till en lista kvalitetskrav som forskarna använder i sin studie.  Vardaga efterlever kraven fullt ut inom åtta av tio områden. Egenregi däremot efterlever bara kraven fullt ut inom två av tio områden. Östersunds kommun har fastställt kvalitetskraven som är lika för alla ädreboenden och omfattar bland annat samverkan med anhöriga och en genomförandeplan för varje boende, som ska säkra upp till att alla får ett individuellt anpassat stöd.

Medarbetarundersökningen visade ingen skillnad på nöjdheten hos personalen.  På båda ställena är personalen mest nöjd med sin egen motivation och minst nöjd med den egna kontrollen i arbetet.

Den totala sjukfrånvaron var högre i Kommunens boende precis som vid första mättillfället. Andelen vikarietid av totalt arbetad tid var något högre hos Vardaga (25%) än hos kommunen (20%).

 

Vardaga har 186 kronor lägre ersättning (15%)  än vad som budgeterats för de kommunala boendena.   Vardaga redovisar nollresultat medan de kommunala boendena drar över sin budget med 3-4% trots att de har högre ersättning. Totalt ca 18% högre kostnad i kommunal regi!

Lagen om Valfrihetssystem (LOV) fyller sitt syfte.

Skola med kvalitet i Ludvika

Våra ungdomar skall ha en välfungerande skola. Skolan är tillsammans med familjen grunden för de skall kunna förverkliga ett bra liv.

Avgångsklasserna från Ludvika grundskolas har i dag ett genomsnittligt meritvärde på 194,7. Det är långt från medianvärdet bland Sveriges elever, där det maximala värdet är 320.

En bra utbildning grundläggs redan från förskolan. Den skall ha en bra pedagogisk bas. Det skall inte vara barnpassning. Små barngrupper med högst 15 barn gör att varje barn blir synligt och gynnar det pedagogiska innehållet.

I grundskolan skall elevens kunskapsinhämtande och trygghet säkras. Alla elever skall efter avslutat årskurs 3 kunna läsa, skriva och räkna. Det kan vissa ämnen och klasser vara nödvändigt att förstärka pedagogiska kapaciteten med dubbla pedagoger. Andra nödvändiga förstärkningar är läxhjälp och sommarskola. Dessa åtgärder är till för att sätta eleven i centrum. Vårt mål skall vara att samtliga avgångs elever från årskurs 9 i Ludvika har  behörighet att söka gymnasieskola. 

Slutligen skall de gymnasieelever som valt teoretiska linjer ha uppnått behörighet att söka till högskola och de elever som valt praktiskt inriktade program vara redo att gå ut i arbetslivet.

Detta fokus på eleverna måste stöttas med undervisning, som sköts av pedagoger med lärarlegitimation.  Lärarna måste erbjudas frekvent kompetensutveckling för att hålla sig ajour med yrket och kompenseras för gjorda insatser för vidareutveckling.

Jobben skapas i småföretagen

80 % av nya arbetstillfällen kommer i småföretagen. Småföretagen är därmed en viktig motor for tillväxten och för generera skatteintäkter till välfärden. Samhället måste erbjuda bästa möjliga förtagsklimat.

Lokalt kan Ludvika kommun arbeta med transparens, kommunikation och snabb respons. Företagarna identifierar som kritiska områden inom den kommunala administrationen bygglov och miljötillstånd.

Det av Carl-Oskar Bohlin arrangerade tillväxtseminariet i Falun den 21 augusti tog upp det regionala förhållandena. För Dalarna gäller att betona och utveckla de goda möjligheterna till god livsmiljö. Närheten mellan boende, arbetsplats och varierande fritidsaktiviteter. Bra kommunikationer genom är grundläggande förutsättningar. Främst då telekommunation och fysiska transporter på väg.

Fungerande sjukvård i Ludvika

Näringslivet expanderar i Ludvika. Spendrups bryggerier flyttar hit verksamhet och expanderar. ABB Ludvika investerar och utvecklar sin verksamhet. Nordic Iron Ore öppnar Blötbergets och Håksbergs gruvor 2015. Det innebär att också underleverantörer och serviceföretag växer.

Det är viktigt att infrastrukturen och samhället fungerar och stödjer expansionen. En förutsättning är att sjukvården fungerar i Ludvika i vardagen. Medborgarna skall få vård och undersökningar på ett fungerande Närsjukhus i Ludvika. En Ludvikabo skall inte behöva sitta i bil, buss eller sjuktransport till Falun och förlora tid eller arbetsinkomster för åtgärder, som är möjliga att genomföra på Ludvika sjukhus.

Det är viktigt kommer Ludvika sjukhus rustas upp med:

• 24 timmars medicinjour
• Medicinlaboratorium för återkommande provtagning
• Röntgenmottagning
• Ögonmottagning
• Gynekologisk mottagning
• Barnmottagning
  
  

Företagsklimat i Ludvika

 

Någonstans börjar det!

 

 

 

 

Företagandet är en viktig grundsten för att bygga välfärden. Det är viktigt att det i Ludvika har företagsklimat som uppmuntrar och underlättar företagande.

 

Ludvika har fått mycket dåliga resultat i samtliga enkäter som genomförts sedan 2001. Orsaken till detta är svår att identifiera. Jag tror, att det är nödvändigt att Kommunen borrar ned sig genom att göra djupintervjuer med aktiva företagare för få en klara bild av orsakerna till de dåliga resultaten.

 

Det är viktigt att kommunen underlättar start och utveckling av lokala småföretagen. En del av dessa kommer att växa och bli stora företag.

 

Alla företagen bidrar till sysselsättning och därmed skatteintäkter för kommunen, som är med och finansierar utbildning, vård och omsorg.

 



Pressen synar Ludvikas Investeringar

 

 

 

 

Ökade utgifter för Brunnsviksköp riskerar förskola, skola, vård och omsorg. DT chefredaktör Jens Runnberg tar upp ämnet från M-Interpellation vid Ludvika Kommunfullmäktige den 16 juni om S-planer för köp av Brunnsvik.

 

http://www.dt.se/opinion/ledare/stor-risk-att-s-gor-annu-en-gladjekalkyl-i-Ludvika

Jag debatterade i Fullmäktige i samband med interpellations svaret med Maria Strömkvist om affärsplan, politisk förankring och dramatiska ekonomiska konsekvenser. Interpellationen innehöll också en fråga om folkomröstning. Maria Strömkvist svarade då, att det inte var aktuellt med Brunnsviks köp.

 

Jag blev även intervjuad i SVT Gävle Dala där jag efterlyste svar från S-majoriteten på denna för denna kritiska fråga som kan utvecklas till en rejäl ekonomisk kvarnsten

S-majoritetens idé var att få in Brunnsvik bakvägen i Ludvika kommun genom att låta Ludvika Kommunala Fastighets AB (LKFAB) överta Brunnsvik med ett medskick på 5 MSEK. Sedan står Ludvika kommun inför en situation med stora årliga kostnader utan intäkter. Årliga drift- och underhållskostnader på 5 -10 MSEK. Investeringsbehovet bedöms till minst 100 MSEK. Då inga intäkter är redovisade uppstår underskott i LKFAB. Dessa är stora de måste täckas av aktieägaren (Ludvika Kommun) eller sätta LKFAB i konkurs. Kommunfullmäktige hamnar då i en situation att de tvingas ta kostnaderna utan ha möjlighet att ta ställning till affären.

Ett förfarande som ger ett demokratiskt underskott!

Välstånd byggs med jobb

Företagandet är en viktig grundsten för att bygga välfärden. Det är viktigt att det i Ludvika har företagsklimat som uppmuntrar och underlättar företagande. En väsentlig del de beslut som påverkar företagsklimatet tas på kommunal nivå. De kommuner som har ett gott företagsklimat också har generellt högre sysselsättningsnivå. Det påverkar i sin tur befolkningsutvecklingen. En bra sysselsättningsnivå förbättrar jobbmöjligheter för ungdomar och utlandsfödda.

Ludvika placerar sig förnärvarande dåligt i undersökningar gjorda av Statistiska Central Byrån (SCB) och Upplysningscentralen (UC).

Parameter mätt av SCB och UC	Ludvikas plats bland Sveriges 290 kommuner
Nyföretagsamhet	287
Andel i arbete	188
Kommunalskatt	242
Marknadsförsörjning	109
Företagande	236
Entreprenader	287

 

 

Jag kommer under nästa mandatperiod arbeta för att Ludvikas företagsklimat förbättras.

 

Ludvikas Småföretagare skall ha en Välfungerande Vardag!

Ny politisk ledning av Ludvika

 

Ludvika har under det senaste året haft ett antal komplexa investeringsprojekt, som inte följt budget eller tidplan. NLT redovisar som exempel GC bron, Avfallsanläggning och Sunnansjö förskola som hittills kostat skattebetalarna 36 millioner mer än budget. Det är dubbelt så dyrt jämfört med planerad kostnad. Den läckande vattenledningen till Spendrups är nästa problem.

Den främsta orsaken är att finna hos de styrande politikerna. Medarbetarna i Ludvika kommun gör ett bra jobb inom de givna resurserna. Ludvika Kommun är en politiskt styrd organisation, där de politiskt styrda nämnderna beslutar om pengar och personal för att genomföra investeringsprojekt.  Politikerna ansvarar för att tjänstemannaorganisationen har tillräcklig kapacitet och kompetens.  Saknas pengar, personal och kompetens skall projekten avbrytas. Alternativt skall nämnderna besluta om tillskott om pengar eller personal. För dessa beslut skall politikerna begära och få solida underlag.

Främst måste politikerna sätta sig in i och begripa underlagen och konsekvenserna av sina beslut. Detta ligger i det politiska uppdraget redan idag. Det behövs inga nya motioner eller ytterligare beslut för att genomföra detta.

Ett lämpligt arbetssätt i nämnderna är att dela upp projekten i faser (Förstudie, Förprojektering, Detaljprojektering, Upphandling, Genomförande). Riskanalys tillsammans med åtgärdsplan för reducering eller eliminering av risker görs sedan vid succesiva uppföljningar så att projekten uppfyller prestanda, budget och tidplan.

Medarbetarna i den kommunala organisationen kan och vill göra ett bra arbete. Men Ludvika kommun saknar en engagerad och kompetentent politisk ledning. Väljaren kan rätta till detta den 14 september genom att kryssa in politiker som vill utveckla Ludvika med en sund ekonomi och en välfungerande vardag för medborgarna.

 

Trygghetsboende i Ludvika

25% av Ludvikas invånare är 65+. Det finns alltså ett behov och marknad för trygghetsboende.

Jag har under våren 2014 lämnat in en motion till Ludvika Kommunfullmäktige, där jag begär att Ludvika Kommun tillsammans med privata och allmännyttiga fastighetsägare samt Bostadsrättsföreningar definierar förutsättningar och gör en plan för att etablera Trygghetsboende.

Trygghetsboende är för äldre, som är för friska för äldreboende, men som vill ha mer trygghet och social samvaro, än vad de kan få i sitt nuvarande hem.

Termen trygghetsboende kom 2008 så denna boendeform är ny och utbudet fortfarande begränsat. Fler och fler servicehus omvandlas idag till trygghetsboende. Det krävs inget biståndsbeslut för att bo i trygghetsboende. Man hyr eller köper din bostad på eget initiativ.

Till skillnad från äldreboenden ingår varken mat, service, omvårdnad eller sjukvård. Däremot är det ett krav att bostäderna ska vara funktionellt utformade, att boendet ska ha gemenskapslokaler för måltider, samvaro, hobby och rekreation samt personal/bovärd på angivna tider.

Eftersom det finns seniorboenden, som i likhet med trygghetsboende, är funktionellt utformade och har gemenskapslokaler, bovärd och trygghetslarm är det i vissa fall liten eller ingen skillnad mellan ett seniorboende och ett trygghetsboende. Åldersgränsen för att få flytta till ett trygghetsboende 65 år är dock ofta högre än för seniorboenden som ofta har åldersgräns 55 år.

Viktiga aspekter att beakta i etablerande av Trygghetsboende:

• Service och omvårdnad
• Tillgänglighet och trygghet
• Socialt och aktiviteter

Det är ur många aspekter önskvärt att delar av existerande fastighetsbestånd kan omvandlas till Trygghetsboende. De t.ex. kan vara insprängda i bottenvåningar på hyresfastigheter. Ett sådant arrangemang undviker installation av hissar.

Jag kommer under nästa mandatperiod arbeta för införande av Trygghetsboende I Ludvika,

Personvalskampanj

Jag har ändrat min profilbild på Facebook, Kampanjen tar upp ett tema per vecka fram till valet med fördjupande text följer på bloggen. 

Första och andra veckan får seniorfokus med Trygghetsboende och Valfrihet och Kvalitet i Välfärdssystemen. Den för Ludvika mycket viktiga Sjukhusfrågan följer i vecka 3. Kvalitet i skolan från förskola till gymnasium är en stor utmaning för Ludvika- Ordning och reda i den kommunala administration och ekonomin är fundamentalt för Ludvika som måste möta och stödja näringslivsexpansion.

Avslutningsvis en sammanfattning i veckan innan valdagen den 14 september.Ko

.

Start på personalvalskampan - Kryssa Hans Gleimar

Idag den 1 augusti startar jag min personalvalskampanj med budskapet En Välfungerande Vardag. Jag kommer under sex veckor annonsera i Mitt Dalarna samt driva en Facebook kampanj. Varje vecka ett speciellt tema som fördjupas på bloggen.

 

http://noteringarochideer.blogspot.se/

Första veckan är det Trygghetsboende. Därefter följer

 

• Valfrihet och kvalitet i välfärdstjänster
• Fungerande lasarett
• Kvalitet i förskola, grundskola och gymnasium
• Ordning och reda i kommunal ekonomi

Kryssa Hans Gleimar!

Sverige sedan 2006, Framtiden för Ludvika

Det har gått bra för Sverige och dess medborgare sedan Alliansen tog över 2006. Arbetslinjen har visat sig vara en vinnande politik. För den enskilde medborgaren märks detta främst på att den disponibla inkomsten har ökat. För offentliga sektorn märks detta genom ökade skatteintäkter och minskad skuldsättning.

Nu gäller det att föra över denna vinnande politik på det kommunala planet. Ludvika har ett expansivt näringsliv. Kommunen skall ge möjlighet till en välfungerande vardag för Ludvikas invånare genom genom engagerat ledarskap och politik som stödjer Ludvika utveckling.

Demokratiskt underskott-Brunnsvik

Brunnsvik-Foto SVT

Kommunfullmäktige den 16 juni var debattintensiv. Jag gjorde ytterligare interpellation. Denna gång om sossarnas planer på att låta det kommunala fastighetsbolaget LKFAB köpa Brunnsvik. Det finns ingen klar idé eller affärsplan på vad detta område med ett 20-tal hus skall användas. Den nuvarande ägaren ABF har misslyckats med att utveckla området som har en årlig driftkostnad på 5-10 Mkr och ett mycket stort renoveringsbehov.

Upplägget är att låta LKFAB köpa fastigheten med en kostnad inom gällande ägardirektiv (köp mindre än 10 Mkr) och sedan ställa kommunen inför ytterligare investeringar på 100-120 Mkr med beräknade intäkter som inte har möjlighet att täcka kapital och driftkostnader. Ett sätt förbigå den demokratiska processen, dvs Demokratiskt Underskott.

Konmmunalrådet var upprört. Men bedyrade att det fanns inga planer på köp av Brunnsvik.

Foto Brunnsvik

GC bro

Den 16 juni gjorde jag en interpellation till Ludvikas Kommunalråd angående GC bro. 

Varför har den blivit avsevärt dyrare än budget? Varför har projektet blivit ett halvår försenat? Har Ludvika beviljats ytterligare EU stöd? Hur använder Ludvika kommun erfarenheterna från detta projekt för att vara mer framgångsrik i framtiden? 

Broprojektet blev åtminstone 23 Mkr dyrare än budget. Med en avskrivningstid på 25 år motsvarar detta två (2) förskollärartjänster under samma period.

Det hänger fortfarande en en antal obesvarade frågor i luften efter svaret från Kommunalrådet. En stor del till avvikelserna står att finna i bristande engagemang hos beslutande politiker. Ludvika Kommun har ju slutligen beskattningsrätten att använda. 

Utveckla förutsättningarna för Trygghetsboende

Riksrevisionen har i ny rapport granskat hur olika boendeformer för äldre fungerar. De konstaterar att idag bor många äldre kvar i sina oftast betalda villor. Det saknas centralt belägna bostäder med hiss och närhet till service, dvs Trygghetsboenden.

Kommunerna har fyra verktyg i sitt arbete med bostadsmarknaden Planmonopol, Planering, Bostadspolitik och Kommunala bostadsbolag.

Staten ger Investeringsstöd till Trygghetsboenden för personer som fyllt 70 år. Under de senaste sex åren har drygt 300 MSEK betalats ut. Inklusive stödlöften återstår 160 MSEK av den ursprungliga ramen. 

Riksrevisionen rekommenderar i sin rapport att staten fortsätter att stödja kommunerna i utveckling av detta segment av bostadsmarknaden. Det vitaliserar cirkulationen på bostadsmarknaden och ger äldre bättre livskvalitet.

Boverket förslår dessutom att åldersgränsen för Trygghetsboende justeras ned till 65 år.

Trygghetsboendet kan med fördel sprängas in i ordinarie bostadsområden. En möjlighet är att använda bottenvåningar för reducera behov av installationer av hiss.

Trygghetsboende Tuvegården i Alingsås

Trygghetsboende!

Trygghetsboende är viktig framtidsfråga.

Det råder brist på anpassade bostäder för äldre personer. Sedan 2002 har antalet äldre, som bor i permanent särskilt boende minskat med drygt 20 000 personer medan antalet äldre har ökat. Det är en minskning från 7,5 procent till 5,7 procent av befolkningen som är 65 år och äldre.

Trygghetsboenden överbryggar glappet mellan vanligt boende och det särskilda boendet med heldygnsomsorg. Då kan behovet av särskilt boende skjutas upp. Enligt Socialdepartementet visar att sannolikheten för flyttning till särskilt boende med heldygnsomsorg är mer än dubbelt så högt för äldre som bor hemma i vanligt boende än för de äldre som bor i serviceboende.

Vad är Trygghetsboende?

• Kan upplåtas med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt 
• Kan upplåtas till personer som har fyllt 70 år.
• Ska det finnas utrymmen för de boendes måltider, samvaro, hobby och rekreation.
• Trygghetsboendet bemannas med personal på vissa tider varje dag för att skapa kontakt med de boende, erbjuda gemensamma måltider och erbjuda kulturella aktiviteter.
• Skall vara planerade så att det är möjligt att bo kvar om man får en funktionsnedsättning som kräver hjälpmedel för förflyttning 

Äldreminister Maria Larsson marknadsför också Trygghetsboende

Alliansregeringen har beslutat och avsatt till 500 MSEK för investeringsstöd till Trygghetsboende. Statsbidrag lämnas för att stimulera anordnande, genom ny- eller ombyggnation, av bostäder. Hittills har bara 300 MSEK använts. Det finns pengar kvar för Ludvika!

Valfokus

Fredrik Reinfeldt höll ett bra och engagerat tal vid Moderaterna valupptakt i Västerås den 1 februari. Det är ju supervalår med val till Europaparlamentet, Riksdag, Landsting och Kommun.

Huvudbudskap till väljarna

• Arbetslinjen förstärks
• Kunskapslinjen fokuseras
• Ordning i Sveriges finanser

200 000 nya arbetstillfällen har tillkommit under Alliansregeringen. En extra månadslön som följd av jobbskatteavdrag.

Kunskaper skall fokuseras

• Rätt från början, Nationella prov från Åk 3
• Fokus på matte
• 10 år grundskola Åk 0-9
• 5600 MSEK tillförda utbildning av Alliansen

Under Alliansregeringen har följande skett i Sveriges ekonomi

• Skattetrycket har minskat från 48 till 44% av BNP
• Skatteintäkterna har ökad 40 000 MSEK
• Statsskulden minskar från 45 till 40% av BNP

Valåret 2014 och en Välfungerande Vardag

2014 är supervalåret med val till EU, Riksdag, Landsting och Kommun. Vilka är väljarnas viktigaste frågor? Enligt SvD finns Äldreomsorg med på topp 5. 

Två andra frågor som är viktiga för väljarna är Sjukvård och Pensioner. Det finns alltså tre prioriterade väljarfrågor, som har mycket nära anknytning till 65+. Det är värt att notera att partiledarna rankar dessa områden lägre än väljarna. 

Alltså dags för en reflektion och större fokus på dessa frågor! Verkligheten finns här och jag noterar ett växande intresse för dessa frågor. Den senaste vecka har det handlat om mat och trygghetslarm i media.

Hur vinns kommunalvalet 2014? Den tidigare partisekreterare Per Schlingmann har presenterat fem strategisk punkter i sin krönika i Dagens Industri.

En Välfungerande Vardag och Äldrefrågorna passar här som hand i handske i en vinnande strategi för att få majoritet i Ludvika Kommunfullmäktige! Vår toppämnen i Ludvika är Valfrihet för Brukaren (dvs införande av LOV) och stöd för Trygghetsboende.